feb 14 2021

Escape room i undervisningen

Posted on by

Att motivera elever som går i åk 5-6 är inte alltid det lättaste. Det är en ålder där många andra saker konkurrerar och drar mer än skolan. Många elever är mer intresserade att vara på sociala medier, se på YouTube och spela olika former av tv- och dataspel. Hur konkurrerar vi i skolan med detta? Hur gör man undervisningen lustfylld och motiverande?

Jag såg redan för många år sedan att när jag plockade in olika former av digitala verktyg i undervisningen fick jag flera positiva effekter som mer engagemang från eleverna att genomföra sina uppgifter men även större möjligheter för alla elever att kunna lyckas med sina uppgifter genom att kunna använda olika former av kompensatoriska hjälpmedel. Genom att använda olika former av digitala verktyg kan jag även skapa nya innovativa arbetssätt som bidrar till en mer motiverande undervisning. Det blir en naturlig del av undervisningen och alla elever ges möjlighet att nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. 

Varför escape room i undervisningen?

 

Att jobba med olika motiverande arbetssätt gör att jag får eleverna mer med på tåget då flera av de arbetssätten är kopplade till deras vardag.
Det arbetssätt som jag ser alltid motiverar är när eleverna får jobba med ett escape room. Det är spännande att se deras iver att ta sig an frågorna/uppdragen fast det kan vara exakt samma frågor som de får under en annan lektion. Det är också ett sätt att utmana dem efter deras förutsättningar och genom att de samarbetar kan jag ge dem mer utmanande uppdrag.

 

Vad är ett escape room i undervisningen?

När man tänker på escape room tänker man nog oftast på att man blir inlåst i ett rum och att man inom en viss tidsram ska lösa olika mysterium för att ta sig ut. Det finns många sådana aktiviteter som man kan besöka irl, på flera orter numera.

Ett escape room som man använder i undervisningen är uppbyggt utifrån det centrala innehållet i Lgr 11 precis som vår övriga undervisning, där man inleder med en berättelse som ska inspirera eleverna. Sedan är det olika former av uppdrag som eleverna ska lösa för att låsa upp någon form av lås.

När eleverna jobbar med escape room samarbetar de i par eller mindre grupper och man ser kreativiteten flöda när de diskuterar hur de ska lösa uppdragen och på vilket sätt de ska göra det. De interagerar och utmanar sin kunskapsnivå genom att de vågar testa sig fram. Blir det fel försöker de igen och igen tills de antingen lyckas på egen hand eller byter till sig ett tips av mig. Eleverna blir äventyrare som håller motivationen och engagemanget uppe under hela jobbet.

Olika typer av escape room

De escape room som jag skapar är antingen helt analoga, digitala eller digiloga.

Analoga
Här samarbetar eleverna analogt med olika uppdrag som de ska lösa. Det kan vara pussel, labyrinter, korsord m.m. Det kan vara så att svaren leder fram till en kod som går till ett kodlås som på bilden, eller så kan det vara så att eleverna får ledtrådar på vägen som de sedan med hjälp av ska lösa ett slutuppdrag.

Digitalt
Jag skapar mina digitala escape rooms med hjälp av Google formulär, där jag ofta plockar in olika spelelement som bilder. Många gånger har jag bara ”vanliga” frågor som jag använder i den vanliga undervisningen eller om jag hade gjort en kunskapscheck. Spelelement är de verktyg som du använder dig av, frågor, pussel, labyrinter med mera.

Digiloga
De är nog min favorit då jag verkligen kan vara ännu mera kreativ och använda många flera olika typer av spelelement. De digiloga är en blandning av ett analogt och ett digitalt escape room, där eleverna löser flera uppgifter analogt. Men i stället för att ha lås som eleverna ska låsa upp, så får de skriva in svaret digitalt, precis som i ett digitalt escape room, och får då på det sättet en omedelbar återkoppling genom att vid rätt svar så kommer de vidare, och vid fel svar får de försöka igen. Det kan också vara så att eleverna har ett korsord på papper och behöver hitta ledtråd hur de ska lösa det digitalt.

Digitala verktyg

Det kan ta tid att skapa escape room men genom att använda digitala verktyg när jag skapar dem underlättar det och sparar mycket tid för mig som pedagog. Jag kan också vara mycket mer kreativ och innovativ då jag kan länka till olika webbsidor med till exempel pussel, kartor, korsord, kodnycklar och annat eleverna behöver ha för att lösa sina uppdrag. En form av spelelement kan vara detta bildkryss/nonogram som är skapat med hjälp av tabeller.

Jag använder mig även av Google Sites och Google presentationer, förutom Google Formulär som jag nämt tidigare. Genom att använda Sites kan jag bädda in spelelementen bredvid ett Formulär. Google Presentationer använder jag för att gömma information i bilder samt ge ledtrådar när eleverna jobbar med digiloga escape rooms.

 

 

 

Komma igång

 

Lgr 11

 

Det första du behöver fundera kring är vad vill du att dina elever ska lära sig eller visa för kunskaper? Ska du använda det i den vanliga undervisningen så att det är en lärandesituation eller som en kunskapscheck.

 


Berättelse

Tänk ut en story som inspirerar eleverna. Det är viktigt att du startar ditt escape room med en riktigt bra berättelse som väcker elevernas nyfikenhet. Det kan vara att de är inlåsta någonstans och måste lösa olika uppdrag för att komma ut eller att du klär ut dig till till någon figur som behöver hjälp. Berättelsen behöver inte vara lång, utan viktigast att den fångar elevernas nyfikenhet.

Uppdrag

Sedan är det bara att vara kreativ och skapa uppdrag. Det finns en massa roliga spelelement att använda sig av som pussel, labyrinter, hemliga koder, korsord med mera. Här är det lätt att man fastnar för att det är så roligt. Se därför till att begränsa dig i början innan du hittat formen för dina escape rooms.

Tänk på

När du sätter igång med escape room, börja smått. Det räcker att skapa frågor i ett Formulär utifrån en berättelse.

Vill du använda spelelement börja med något enstaka så att du ser hur du kan skapa och använda dem. 

Använd redan färdiga escape rooms. Det finns många på engelska som man kan använda och översätta och det börjar även komma flera som skapas på svenska.
De escape rooms som jag har skapat och delat hittills hittar du på Skolmagi. Klicka här för att hitta dem.

 

 

Under våren kommer jag att ha förmånen att dela med mig om hur escape room kan motivera eleverna i undervisningen men den bok jag skriver tillsammans med Camilla Askebäck Diaz. Det är en praktisk handledning med konkreta exempel hur man kan jobba med detta. Den kommer att komma ut på Natur och Kultur så håll utkik efter den.

 

 


Det finns många bra tips att få i Facebookgruppen Escape the classroom – Sweden. Där kan du ställa frågor om sådant du funderar över när det gäller skapandet av escape rooms i olika verktyg, hitta färdiga escape rooms att använda och mycket mer. Klicka på bilden för att komma till gruppen.

Vill du se hur jag använder escape rooms i min undervisning hittar du många bilder på mitt Instagram.

Du hittar tips som Camilla Askebäck Diaz har skrivit här
Knäckkoden i klassrummet
Hennes inlägg på hemsidan

Även Patricia Diaz har många bra tips här.

okt 30 2020

Differentierad undervisning

Posted on by

Under många år har jag i min undervisning alltid försökt att hitta vägar till att nå alla elever i min utan att behöva göra många olika lösningar för varje enskild elev. Fokus ligger alltid på lärande och utveckling oavsett elevernas förutsättningar.

För två år sedan läste jag för första gången Helena Wallbergs bok Lektionsdesign, från Gothia Fortbildning, och då föll flera bitar på plats. Under förra läsåret läste vi den kollegialt i arbetslaget och hade gemensamma utvecklande diskussioner.  Jag följer inte boken rakt av med att tänka i de faser som Helena tar upp, men helheten av hur jag jobbar blir utifrån det. Boken ger många bra exempel och kopplar även ihop de olika delarna till forskning.

På den senaste studiedagen vi hade i kommunen hade jag en genomgång där jag berättade hur jag differentierar undervisningen för mina elever genom att anpassa aktiviteterna/uppgifterna och men också hur jag skapar en tillgänglig lärmiljö för att få en struktur som gör det möjligt för alla elever att delta i undervisningen. När jag delade bilder och skrev om denna genomgång på Instagram/Facebook var det många som ville veta mera, så med detta inlägg ska jag försöka sammanfatta detta.

Jag differentierar min undervisning för att ge alla elever en chans att utvecklas så långt som möjligt, både elever som behöver utmaningar i sitt lärande och elever som behöver olika former av stöd. Jag gör det också för att inte sätta en etikett på en elev så att den ska känna sig annorlunda genom att vara den enda som till exempel behöver använda ett hjälpmedel, men en av de viktigaste aspekterna är att det ska bli en hållbar arbetssituation även för mig utifrån alla anpassningar och åtgärder som många elever behöver.

 

Jag utgår från punkterna ovan i min undervisning för att differentiera den.

Organisera undervisningen
Redan i planeringen av ett område eller lektion utgår jag från vilken elevgrupp jag har. Vilka svårigheter och utmaningar finns i gruppen? Hur lär sig eleverna på bästa sätt? Vilka verktyg/medier behöver vi använda o.s.v. … När jag planerar för undervisningen har jag alltid ”De sju frågorna” som grund.

Tillgänglig lärmiljö
Vi har en tydlig schema- och lektionsstruktur i klassrummet. Alla elever har tillgång till Chromebooks men verktyg som talsyntes och möjlighet att prata in sin text men också Inläsningstjänst. De elever som har behov har även Legimus.

För att göra det tydligt när vi jobbar med ord och begrepp så använder vi mycket bildstöd i form av foton men också Widgitbilder. Jag startar nästan alla lektioner med en genomgång där en presentation är stöd för det vi gör. Eftersom ord och begrepp är en sak som gör det svårt för många elever så tar vi upp och synliggör ord och begrepp så mycket som möjligt. Denna presentation är mycket ren i sitt utseende och består av många foton och även bildstöd där det behövs. Den främsta uppgiften är att få förståelse för ord och begrepp framförallt i so och no. Vi tittar också på begreppskartan när vi startar genomgången för att se vilka ord och begrepp som kommer att tas upp under dagens lektion. Dessa markeras med en röd ram.

   

Även i svenskan behöver eleverna exempel på t. ex. hur texttypen är uppbyggd. Vi använder olika exempeltexter utifrån elevernas ålder som de får analysera i par för att se vad som skiljer dessa åt. Strukturerna innehåller även exempel på saker som vi tränar på som gestaltningar och sambandsord med mera. För att differentiera genomgången väljer jag att ha både bild och textstöd med om jag har elever som behöver det.

Alla elever börjar varje morgon i sitt ”hemklassrum” med sin mentor då vi har 10 – 30 minuters samling. Detta har alla klasser på skolan. Vad eleverna ska göra när de kommer in i klassrummet synliggör vi bland annat via Classroomscreen. Det kan vara vad de ska jobba med och hur länge men också bara att de ska sitta på sina platser.

Anpassningarna ingår som en del av undervisningen
Eleverna i klassen behöver olika former av anpassningar och istället för att jag ska behöva fundera över vilka elever som behöver olika former av stöd eller utmaningar ser jag till att vi använder olika former av verktyg och att uppgifterna kan lösas på olika nivåer och sätt.

Olika nivåer
Eleverna jobbar nästan alltid med samma uppgifter men i dessa finns det möjlighet att jobba på olika nivåer och det valet gör eleverna helt själva. Man kan tänka att eleverna väljer enklaste sättet men tvärtom så försöker eleverna sig på en så hög nivå som möjligt även om deras svar/arbete inte alltid har den kvalitén, men för varje gång de försöker och tränar når de längre. Dessa nivåer är inte betygsnivåer utan en progression för att de ska förstå och utveckla hur de kan skriva eller tänka. Det kan också vara en progression i svårighetsgrad eller omfång.

På samma sätt ger jag den formativa återkopplingen till eleverna på olika nivåer efter hur långt de kommit i sitt lärande.

Det ämne där jag inte använder samma uppgifter är i matten, men alla elever jobbar inom samma område. Arbetar vi med de fyra räknesätten gör alla elever det men en del jobbar med heltal och andra decimaltal. När vi använder vår mattebok, Favorit Matematik jobbar eleverna med olika nivåer och i Matteappen som vi även använder kan jag välja olika nivåer inom samma område

Olika sätt att lära
Vi jobbar på flera olika sätt men kamratlärandet är en viktig del och framförallt med kooperativt lärande. Alla elever tar hjälp av de kompensatoriska hjälpmedlen vi har. Bland annat så använder alla elever sig av talsyntesens webbtillägg när vi jobbar med texter för att lyssna igenom sin text då vi ofta kan läsa fel när vi läser vår egen text eftersom vi ”vet” vad vi har skrivit. På detta sätt får även elever som kommit längre möjlighet att fundera på hur de skrivit och hur meningsbyggnaden är. Flera elever som är mycket långsamma läsare tar även stöd i Inläsningstjänst. Det är viktigt att eleverna kan få visa sina kunskaper på olika sätt – muntligt, skriftligt, film, prata in med mera. Vi diskuterar även detta vid utvecklingssamtalen hur eleverna upplever olika former av undervisning.

Att ha olika typer av checklistor hjälper många elever. En typ av checklista kan vara det här ska du göra under den här lektionen/arbetsområdet så att man ser hur långt har man kommit. En checklista kan även vara ett hjälpmedel till dig som lärare för att se till att du får med alla delar som eleverna behöver. Har jag kommit ihåg allt så jag kan ge eleverna de bästa förutsättningarna?

Andra sätt att ge eleverna stödstrukturer är för hur skriver man olika texttyper där eleverna använder sig av olika planeringsmallar för att strukturera upp sitt skrivande och/eller olika typer av checklistor för att kunna checka av att man har alla delar med som ska vara med. Min undervisning bygger på ett språkutvecklande arbetssätt då det är en viktig del då den gör lärprocessen tydlig för eleverna och de får exempel på hur de olika texttyperna är uppbyggda och strukturerade.

Gemenskap
En viktig del i det differentierade lärandet är kamratlärandet och i min undervisning är det kooperativa lärandet en grundsten.

Anpassa uppgifter och aktiviteter
Genom att eleverna kan välja olika vägar och lära på olika sätt ger jag flera elever möjlighet att nå målen.

Vad ska eleverna lära sig?
I skolan är det ofta så att vi fokuserar mer på vad är det vi ska göra på lektionerna istället för att utgå från vad är det eleverna ska lära sig och utveckla. För att eleverna ska veta vad de ska lära sig måste vi tydliggöra och synliggöra det för dem. Forskningen visar att bland annat explicit undervisning är en viktig del för elevernas lärande, speciellt elever som är i behov av särskilt stöd. Explicit undervisning innebär att man gör undervisningen tydlig och transparant.

Det handlar också om att vi måste ha tydliga krav och förväntningar. Vi kan inte bara nöja oss med att eleverna gör minsta möjliga utan vi behöver utmana eleverna på deras nivå så att de når längre. Detta ger dem rätt förutsättningar att klara av det de ska göra framöver.

För att eleverna ska förstå vad de ska lära sig så presenterar jag inte kunskapskraven när vi startar ett område utan jag använder mig istället av t.ex. frågor som de ska kunna svara på när vi har jobbat klart med området. Sedan bryter vi ned detta under områdets gång och visar på exempel och diskuterar olika nivåer på svar eller texters uppbyggnad för att de ska se hur de olika nivåerna ser ut. Vi har denna planering på vår klassrumsdörr samt att det finns i Google Classroom. Den vänstra planeringen är min som lärare då jag behöver kopplingarna till Lgr 11 och den högra är den som eleverna ser. Här är exempel på två olika områden.

Vill du använda dig av mallen till vänster för att planera, hittar du den här.

För att synliggöra och tydliggöra vad vi ska göra på lektionen använder jag mig av en lektionsstruktur som jag har gjort i Google presentation. Där finns flera av de ”Sju frågorna” med men också en timer så att de ser hur länge vi ska jobba och vad de ska göra.

Formativ bedömning
Formativ bedömning är en viktig del i mitt jobb. Jag försöker, under alla lektioner, hinna se vad eleverna har fått med sig och om de ”är på banan” så vi kan jobba vidare eller om vi behöver stanna upp och gå igenom igen/repetera. Jag ”letar” efter vad eleverna kan inte vad de har gjort. Detta kan ske på olika sätt. Antingen så hör jag elevernas diskussioner när de jobbar kooperativt. Då har jag möjlighet att gå runt och lyssna in och ställa frågor när eleverna jobbar. Annat är att jag kan se i deras jobb de gjort under lektionen. Andra sätt är att använda sig av miniwhiteboards som de får hålla upp med svar eller en exit ticket som de gör när lektionen är slut där de får svara på något som jag vill veta. Genom att jag aktivt har koll på var eleverna befinner sig på för kunskapsnivå kan jag anpassa undervisningens innehåll.

Flera av de saker jag beskrivit ovan har jag lyft separat i flera inlägg på mitt Instagram och där delar jag ofta med mig av hur jag jobbar med mina elever.

jun 1 2020

Utvärdering

Posted on by

Att ta hjälp av olika utvärderingar hjälper både oss pedagoger och eleverna att synliggöra olika saker samt att det även ger eleverna möjlighet att vara med och påverka olika saker. Som regel utvärderar vi veckan varje fredag men vi gör också utvärdering vid varje terminsslut.

För att göra det enklare för oss att sammanställa och synliggöra resultatet på olika frågor så använder vi oss av Google Formulär. Det ger oss möjlighet att kunna följa upp olika saker.⠀

 

⠀
När vi har veckans utvärdering har vi samma upplägg varje vecka. Den består av två delar där den första innehåller hur veckan har varit, hur det har gått att följa de sociala målen som blev valda för veckan samt några frågor på sådant som hänt/vi jobbat med under veckan. De sista frågorna brukar då bli som exit tickets. Alla frågor i del ett är obligatoriska att svara på.

Del två handlar om elevinflytande där eleverna får skriva sådant de skulle vilja lära sig mer om. Där tittar vi på hur det skulle passa in i undervisningen eller om vi kan göra en Grej of the day om det. Sedan kan eleverna även skriva upp sådant som de vill ta upp på klassråd/elevråd. I denna del väljer eleverna om de vill skriva något som svar eller inte.


I de sista två frågorna får eleverna markera i de sociala mål de tycker vi ska ha, samt vilka Brain breaks de vill ha. Där tar vi då de förslag som de flesta röstat på till kommande vecka.

Vi vill att det ska vara enkelt för eleverna att fylla i frågorna så många frågor består av att eleverna ska markera i svar som t.ex. värdera på olika skalor, eller göra olika val genom att kryssa i rutor. När vi har värderingsfrågor har vi aldrig typ 1-5 utan istället 1-4 eller 1-6 så att eleverna inte ska kunna sätta mitt i då vi vill att de ska värdera sina svar. 

Frågorna i del 2 där de kan skriva i lektionstips, till klassråd/elevråd är av frågetypen att de skriver svar. Många av de frågor som är i form av exit tickets är också av frågetypen att skriva svar.⠀

Vid terminsutvärderingarna väljer vi dels sådant som varit aktuellt under terminen men också sådana frågor som klassen kanske svarat lite lägre på i andra enkäter som den från Skolinspektionen eller kommunens elevenkät. Detta för att se om det jobb vi gör har gett några resultat.

Terminsutvärderingarna är mycket värdefulla för oss att ha med oss till uppstarten och planeringen av våra utvecklingssamtal som vi har kommande termin. Spännande att läsa alla elevers kloka tankar och åsikter. När vi gör utvärderingen nu innan sommarlovet så är många frågor desamma som förra våren men vi har också lagt till några som vi funderar mer kring och som vi även lägger följdfrågor till för att eleverna ska kunna utveckla ytterligare. Vi diskuterar kring hur viktigt det är att alla skriver hur de verkligen tycker och känner så att vi som pedagoger kan utveckla undervisningen så att den blir ännu bättre. 

Flera har frågat efter att kunna få ta del av våra enkäter. Nu är de båda enkäterna anpassade för vår klass och elevgrupp så det är viktigt att man utformar dem så att det blir en relevant utvärdering för sin egen elevgrupp.

När man klickar på respektive utvärdering får man upp att göra en kopia. När man har kopierat den kan man redigera i sitt eget dokument. 

Exempel på veckoutvärdering

Exempel på terminsutvärdering

Exempel på läsårsutvärdering

maj 18 2020

Vår schemastruktur

Posted on by

Sedan någon månad tillbaka har vi nya schemalappar till klassrummet. Vi har tidigare haft färgkodade schemabilder till vår tavla i klassrummet, där varje ämne hade sin färg. På dem var det en ämnesförkortning men ingen bild. ⠀


⠀
Eftersom vi i Leksands kommun jobbar mycket med att vi ska ha en stödjande och tillgänglig lärmiljö har vi på skolan bestämt oss för att även lägga till bilder från Widgit Online. I samband med det har vi även bytt färger på en del ämnen för att följa Symbolbrukets nya förslag som de delat under våren. De har utgått från Kinda kommuns arbete med Tillgängliga lärmiljöer. Du kan läsa mer om detta på Symbolbrukets sida där du som har tillgång till Widgit Online eller InPrint 3 även kan ladda ner färdiga schemabilder.

Vi har Skola 24 för schemaläggning så vi kommer även där att byta färger så att det blir ännu tydligare för eleverna. Där är det tänkt att alla grundskolor i kommunen ska följa dessa färger. ⠀
⠀
För att kunna få schemabilder i den storlek som vi vill ha till vår tavla och med rätt storlek på typsnittet så har jag gjort våra schemalappar i PowerPoint och infogat Widgitbilder. Jag gör våra schemabilder i olika storlekar för att också visa om det är en ”lång” eller ”kortare” lektion. Bredvid bilderna sitter även klockslag i digital tid. Vi har en röd pil som vi flyttar vart efter dagen går så eleverna vet vilken lektion det är. Även dagarna är färgkodade enligt SPSM rekommendationer. Vi försöker hålla så ”rent” som möjligt så att det inte ska bli för rörigt för eleverna.

Våra yngre elever har samma typsnitt och bilder på sina schemalappar, men de är större i storleken då de har mer plats för sitt schema.

Vi har tidigare haft alla schemalappar och tidlappar i en låda, huller om buller. Det har inneburit att det har varit väldigt mycket letande varje dag för att hitta rätt lappar. Det blev så bra med det kartotek som vi gjorde samt att vi hittade en perfekt burk i storlek till våra tidlappar.

Efter att jag delat med mig av bilder på vårt upplägg på mitt Instagram så har flera frågat efter mallar av våra bilder. Eftersom det är bilder från Widgit Online och det typsnitt vi har inte får delas har jag nu gjort en fil där alla schemalappar finns, både i den storlek vi har och den som våra yngre elever har, men utan bilder och med ett helt annat typsnitt. Alla färger är dock kvar till ämnena så då kan ni fixa era egna schemalappar utifrån hur ni vill ha det. Du hittar den här. För att redigera i den behöver du ladda ner den. 

Jag har försökt att sammanställa färgkoderna för att vi ska kunna lägga rätt färger i Skola 24 utifrån vilka färger det är i Widgit Online på ramarna.

Ämne Bakgrundsfärg Textfärg
Bild #784c41 brun Vit
Engelska #7b1fa2 lila Vit
Elevens val #80deea ljusblå/turkos svart
HKK #ffffff vit svart
Idh #ffb3ff rosa svart
Matte #2962ff blå Vit
Musik #1b1b1b mörkgrå/svart Vit
No (Bi, Fy, Ke) #1f6b24 grön Vit
Slöjd #b2ff59 ljusgrön Svart
So (Ge, Hi, Re, Sh) #ffff0a gul Svart
Språk #ff8f00 orange Svart
Svenska #d50000 röd Vit
Svenska som andraspråk #d50000 röd Vit
Teknik #1f6b24 grön Vit
estetisk verksamhet #b2ff59 ljusgrön Svart
modersmål #ff8f00 orange Svart
Lunch, rast #c2c1c1 ljusgrå Svart
Kommunikation #d50000 röd Vit
Vardagsaktiviteter #ffff0a gul Svart
Motorik #ffb3ff rosa svart
verklighetsuppfattning #d50000 röd Vit
Mentorstid #80deea ljusblå/turkos Svart
apr 16 2020

Google Classroom

Posted on by

Jag har haft förmånen att jobba med Google Classroom i kombination med Chromebooks, med elever i snart 5 år och hunnit prova mig fram vilken struktur som fungerar bäst för min undervisning och kan då enklare anpassa det efter den elevgrupp jag har just nu. Jag får ganska ofta frågor både av kollegor i kommunen och via sociala medier hur jag har strukturerat mina klassrum i Google. Därför tänkte jag här göra en kort sammanfattning. 

Under dessa år med Google Classroom har jag jobbat med elever i åk 4-6, men det går ju att ha liknande struktur oavsett ålder. Det jag sett under dessa år, som hjälper mina elever mest är att ha en tydlig struktur och hålla det så rent som möjligt, för att det inte ska vara för rörigt och svårt för eleverna att hitta de uppgifter som de ska jobba med. Jag har därför valt att ha ett klassrum för varje ämne och sedan lagt ämnen därunder. Vi gör nya klassrum varje nytt läsår och arkiverar de som vi inte använder. Det som är bra med arkiverade klassrum är ju att jag ändå kan gå tillbaka och se vad vi gjort tidigare. Jag har också färgkodat klassrummen så att det är samma färger på dem som det är på våra schemabilder. Vi har även ett klassrum som heter klassen som vi använder när vi gör veckans utvärdering, förbereder utvecklingssamtal eller jobbar med lärande/mindset för övrigt.

Vi har valt att även ha flödet så ”rent” som möjligt och att det bara är viktiga länkar som ska synas och inte alla klassuppgifter som vi har publicerat.

 

Om man vill göra den inställningen går man in under kugghjulet uppe till höger. Under ”Allmänt” hittar man den funktionen under klassuppgifter i flödet. Där har vi valt ”Dölj aviseringar”. Nytt sedan några dagar tillbaka är också att man kan koppla ett Meet klassrum till varje Google Classroom. Det gör man genom att aktivera ”Synligt för alla elever” vid Meet. Denna funktion fanns inte innan vi gick på påsklov så vi löste det tidigare genom att lägga en länk högst upp i flödet i klassrummet.

Länken till Meet kommer nu att lägga sig precis under kurskoden och man använder den enkelt genom att bara klicka på den och kommer då till ett vanligt Meet. Denna länk är densamma hela tiden och ändras inte.


Eftersom vi har ett klassrum för varje ämne är det viktigt för oss att tydligt lägga alla uppgifter under olika rubriker/ämnen. Vi numrerar också alla uppgifter för att det ska bli smidigare för eleverna att hitta rätt uppgift, speciellt om de har flera på gång samtidigt. Det går lätt att lägga till ämnen i efterhand eller byta namn på ett ämne om man kommer på att man vill att det ska vara en annan rubrik/ämnen efter ett tag. Om man vill byta namn på ett befintligt ämne går man bara in under de tre prickarna efter namnet på ämnet. Det är även lätt att byta plats på uppgifterna under varje ämnen eller platsen på ämnen genom att dra dem dit man vill ha dem eller gå på de tre prickarna direkt efter ämnets/uppgiftens namn och välja flytta uppåt eller nedåt. Det ämne som är det aktuella lägger vi alltid högst upp. 

 

Att lägga uppgifterna under klassuppgifter och inte bara dela ut dem via flödet gör det ju tydligare och smidigare för både eleverna och oss pedagoger. De hittar enkelt sina uppgifter och vi pedagoger ser ju tydligt hur många som lämnat in, hur många som fått tillbaka sin uppgift och hur många som inte är klara med sin uppgift. Jag kan då även välja att skapa en egen kopia av varje dokument som eleven ska ha utan att behöva göra ett dokument åt varje elev innan.

En annan fördel är också då elever ska skapa ett eget dokument som de ska lämna in att de gör det direkt från Google Classroom så att de inte behöver dela med mig och jag får hela min ”Delas med mig” på Driven full med dokument. (Bild hur det ser ut för eleven)

Jag kan ju även lätt se alla dokument i mappen som tillhör klassrummet på min Drive.

Våra elever är vana att de får tillbaka sina uppgifter med kommentarer i sina egna dokument så att de kan jobba vidare/rätta i sin uppgift och skicka in uppgiften igen. Vill man bara kommentera en elevs jobb utan att lägga kommentarer i dokumentet kan man göra det som en privat kommentar till eleven. Det gör man genom att gå på elevens arbete uppe i menyn, klicka på namnet på eleven till vänster i menyn och sedan kan man skriva en privat kommentar till eleven i rutan längst ner på sidan, under aktuellt jobb.

När vi skapar uppgifter gör vi på lite olika sätt beroende på hur många länkar uppgiften innehåller. Just i dessa tider när vi har många elever som ska jobba hemifrån eller som förra veckan när hela klassen jobbade via distans-/fjärrundervisning så blir det ju många flera länkar än i vanliga fall när vi ser filmer tillsammans i klassrummet och sedan jobbar med en uppgift.

För det mesta lägger vi en instruktion med gör det här i 1, 2 osv. och sedan jobbar eleverna efter det. Vi har avtal med SLI via Av-Media så alla våra elever har egna konton så att de kan logga in och se på de strömmande filmer som vi ser i klassrummet, även i efterhand. Det kan ju vara om de varit borta eller att de har glömt och behöver repetera.

Eftersom vi vissa lektioner använder många korta filmer, bland annat från Inläsningstjänst Begreppa, men också korta utbildningsklipp på SLI, så har vi då valt att lägga länkarna direkt i instruktionen så att de tar dem i den ordning vi vill att de ska titta på filmerna. Det blir då lätt att hitta dokumentet som eleverna ska jobba med. Att kunna länka till den litteratur vi använder är också toppen. Vill man på ett smidigt sätt dela en länk till en specifik uppgift så klickar man på de tre prickarna till höger om uppgiftens namn och väljer ”Kopiera länken”.

Detta var en kort sammanfattning hur jag strukturerar Google Classroom för mina elever. Har du några frågor får du gärna höra av dig.