Argumenterande texter

Posted on

Även det ämnesövergripande område som vi hade i slutet av höstterminen och i början av vårterminen var i svenska och no. Precis som med våra andra jobb så jobbar vi med ett språkutvecklande arbetssätt och STL. I detta område fokuserade vi på argumenterande texter om miljö eller hälsa. 

För att bygga upp förförståelsen innan eleverna skulle skriva sina egna texter och för att de skulle förstå hur argumenterande texter är uppbyggda använde vi mycket från Klara Svenskan. Då jobbade vi gemensamt med att gå igenom små bitar i taget för att eleverna skulle få förståelse för strukturen.

 Vi jobbade också med kroppen och miljön i no för att skapa förståelse för hur kroppen fungerar och vad som gör att det är bra att röra på sig. Även miljön diskuterade vi runt för att också där skapa förförståelse.

När det var dags för eleverna att skriva sina egna texter fick de välja från en lista med olika rubriker. 

Eleverna började med att skriva en planering/stödstruktur som de sedan skulle ha som stöd när de skulle skriva sin text. 

När alla hade planerat sin text enligt den givna mallen så skrev de sitt första utkast. Även här hade eleverna hjälp med en struktur hur texten skulle vara uppbyggd. Eleverna skrev sina texter i Google Classroom.

Innan någon annan läste texterna så gick eleverna igenom sin egen text enligt den checklista som vi hade. Det var samma checklista som skulle användas vid den kommande kamratresponsen. Allas texter ligger på vår Google Site så det är också där som kamratresponsen sker när eleverna skriver olika texter.

Därefter väntade respons från kamrater och vidare arbete med texterna innan det var dags för oss pedagoger att ge respons. Även efter det bearbetade eleverna texterna. Mycket intressant att läsa elevernas tankar. Många olika ämnen hade också kommit med från listan.

Du hittar listan med rubriker samt checklistan här. Det ligger under Svenska och sedan Argumenterande text.


Beskrivande texter

Posted on

Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. 

 En del av de kunskapskrav vi jobbar mot.

För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Vi började bland annat med denna övning från Klara Svenskan där eleverna skulle sortera meningarna i rätt ordning för att beskriva vattnets kretslopp.

   

Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). För att träna på denna typ av texter använder vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en beskrivande text är uppbyggd. Vi använder de exempeltexter som finns med i lärarhandledningen och jobbar gemensamt med dem. 

Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. De har i sina lärpar letat likheter och skillnader mellan de två texter som handlar om samma påhittade djur och vi har även tittat på texternas uppbyggnad. 

 

Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. Vi har valt detta som skrivuppgift istället för att skriva om ett djur som finns. Vi har flera elever som är nya för oss detta läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Däremot så skriver ju de flesta av eleverna om påhittade djur som är en kombination av två eller flera existerande djur så då läser de om dessa djur för att få inspiration på vad som kan passa till deras djur. För att planera sin text så använder de en stödstruktur som är en lite mer utbyggd variant av den sexfältare som många använder. Den blir sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 

När eleverna tycker att deras texter är klara använder de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnar in den. Därefter är det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. Nu ska eleverna ge varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen ges utifrån vår checklista. Efter att eleverna får respons bearbetar de sina texter igen. Sista steget är att vi lärare ger dem respons och de bearbetar sina texter ytterligare.

Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.