Tag Archives: Bedömning

okt 30 2020

Differentierad undervisning

Posted on by

Under många år har jag i min undervisning alltid försökt att hitta vägar till att nå alla elever i min utan att behöva göra många olika lösningar för varje enskild elev. Fokus ligger alltid på lärande och utveckling oavsett elevernas förutsättningar.

För två år sedan läste jag för första gången Helena Wallbergs bok Lektionsdesign, från Gothia Fortbildning, och då föll flera bitar på plats. Under förra läsåret läste vi den kollegialt i arbetslaget och hade gemensamma utvecklande diskussioner.  Jag följer inte boken rakt av med att tänka i de faser som Helena tar upp, men helheten av hur jag jobbar blir utifrån det. Boken ger många bra exempel och kopplar även ihop de olika delarna till forskning.

På den senaste studiedagen vi hade i kommunen hade jag en genomgång där jag berättade hur jag differentierar undervisningen för mina elever genom att anpassa aktiviteterna/uppgifterna och men också hur jag skapar en tillgänglig lärmiljö för att få en struktur som gör det möjligt för alla elever att delta i undervisningen. När jag delade bilder och skrev om denna genomgång på Instagram/Facebook var det många som ville veta mera, så med detta inlägg ska jag försöka sammanfatta detta.

Jag differentierar min undervisning för att ge alla elever en chans att utvecklas så långt som möjligt, både elever som behöver utmaningar i sitt lärande och elever som behöver olika former av stöd. Jag gör det också för att inte sätta en etikett på en elev så att den ska känna sig annorlunda genom att vara den enda som till exempel behöver använda ett hjälpmedel, men en av de viktigaste aspekterna är att det ska bli en hållbar arbetssituation även för mig utifrån alla anpassningar och åtgärder som många elever behöver.

 

Jag utgår från punkterna ovan i min undervisning för att differentiera den.

Organisera undervisningen
Redan i planeringen av ett område eller lektion utgår jag från vilken elevgrupp jag har. Vilka svårigheter och utmaningar finns i gruppen? Hur lär sig eleverna på bästa sätt? Vilka verktyg/medier behöver vi använda o.s.v. … När jag planerar för undervisningen har jag alltid ”De sju frågorna” som grund.

Tillgänglig lärmiljö
Vi har en tydlig schema- och lektionsstruktur i klassrummet. Alla elever har tillgång till Chromebooks men verktyg som talsyntes och möjlighet att prata in sin text men också Inläsningstjänst. De elever som har behov har även Legimus.

För att göra det tydligt när vi jobbar med ord och begrepp så använder vi mycket bildstöd i form av foton men också Widgitbilder. Jag startar nästan alla lektioner med en genomgång där en presentation är stöd för det vi gör. Eftersom ord och begrepp är en sak som gör det svårt för många elever så tar vi upp och synliggör ord och begrepp så mycket som möjligt. Denna presentation är mycket ren i sitt utseende och består av många foton och även bildstöd där det behövs. Den främsta uppgiften är att få förståelse för ord och begrepp framförallt i so och no. Vi tittar också på begreppskartan när vi startar genomgången för att se vilka ord och begrepp som kommer att tas upp under dagens lektion. Dessa markeras med en röd ram.

   

Även i svenskan behöver eleverna exempel på t. ex. hur texttypen är uppbyggd. Vi använder olika exempeltexter utifrån elevernas ålder som de får analysera i par för att se vad som skiljer dessa åt. Strukturerna innehåller även exempel på saker som vi tränar på som gestaltningar och sambandsord med mera. För att differentiera genomgången väljer jag att ha både bild och textstöd med om jag har elever som behöver det.

Alla elever börjar varje morgon i sitt ”hemklassrum” med sin mentor då vi har 10 – 30 minuters samling. Detta har alla klasser på skolan. Vad eleverna ska göra när de kommer in i klassrummet synliggör vi bland annat via Classroomscreen. Det kan vara vad de ska jobba med och hur länge men också bara att de ska sitta på sina platser.

Anpassningarna ingår som en del av undervisningen
Eleverna i klassen behöver olika former av anpassningar och istället för att jag ska behöva fundera över vilka elever som behöver olika former av stöd eller utmaningar ser jag till att vi använder olika former av verktyg och att uppgifterna kan lösas på olika nivåer och sätt.

Olika nivåer
Eleverna jobbar nästan alltid med samma uppgifter men i dessa finns det möjlighet att jobba på olika nivåer och det valet gör eleverna helt själva. Man kan tänka att eleverna väljer enklaste sättet men tvärtom så försöker eleverna sig på en så hög nivå som möjligt även om deras svar/arbete inte alltid har den kvalitén, men för varje gång de försöker och tränar når de längre. Dessa nivåer är inte betygsnivåer utan en progression för att de ska förstå och utveckla hur de kan skriva eller tänka. Det kan också vara en progression i svårighetsgrad eller omfång.

På samma sätt ger jag den formativa återkopplingen till eleverna på olika nivåer efter hur långt de kommit i sitt lärande.

Det ämne där jag inte använder samma uppgifter är i matten, men alla elever jobbar inom samma område. Arbetar vi med de fyra räknesätten gör alla elever det men en del jobbar med heltal och andra decimaltal. När vi använder vår mattebok, Favorit Matematik jobbar eleverna med olika nivåer och i Matteappen som vi även använder kan jag välja olika nivåer inom samma område

Olika sätt att lära
Vi jobbar på flera olika sätt men kamratlärandet är en viktig del och framförallt med kooperativt lärande. Alla elever tar hjälp av de kompensatoriska hjälpmedlen vi har. Bland annat så använder alla elever sig av talsyntesens webbtillägg när vi jobbar med texter för att lyssna igenom sin text då vi ofta kan läsa fel när vi läser vår egen text eftersom vi ”vet” vad vi har skrivit. På detta sätt får även elever som kommit längre möjlighet att fundera på hur de skrivit och hur meningsbyggnaden är. Flera elever som är mycket långsamma läsare tar även stöd i Inläsningstjänst. Det är viktigt att eleverna kan få visa sina kunskaper på olika sätt – muntligt, skriftligt, film, prata in med mera. Vi diskuterar även detta vid utvecklingssamtalen hur eleverna upplever olika former av undervisning.

Att ha olika typer av checklistor hjälper många elever. En typ av checklista kan vara det här ska du göra under den här lektionen/arbetsområdet så att man ser hur långt har man kommit. En checklista kan även vara ett hjälpmedel till dig som lärare för att se till att du får med alla delar som eleverna behöver. Har jag kommit ihåg allt så jag kan ge eleverna de bästa förutsättningarna?

Andra sätt att ge eleverna stödstrukturer är för hur skriver man olika texttyper där eleverna använder sig av olika planeringsmallar för att strukturera upp sitt skrivande och/eller olika typer av checklistor för att kunna checka av att man har alla delar med som ska vara med. Min undervisning bygger på ett språkutvecklande arbetssätt då det är en viktig del då den gör lärprocessen tydlig för eleverna och de får exempel på hur de olika texttyperna är uppbyggda och strukturerade.

Gemenskap
En viktig del i det differentierade lärandet är kamratlärandet och i min undervisning är det kooperativa lärandet en grundsten.

Anpassa uppgifter och aktiviteter
Genom att eleverna kan välja olika vägar och lära på olika sätt ger jag flera elever möjlighet att nå målen.

Vad ska eleverna lära sig?
I skolan är det ofta så att vi fokuserar mer på vad är det vi ska göra på lektionerna istället för att utgå från vad är det eleverna ska lära sig och utveckla. För att eleverna ska veta vad de ska lära sig måste vi tydliggöra och synliggöra det för dem. Forskningen visar att bland annat explicit undervisning är en viktig del för elevernas lärande, speciellt elever som är i behov av särskilt stöd. Explicit undervisning innebär att man gör undervisningen tydlig och transparant.

Det handlar också om att vi måste ha tydliga krav och förväntningar. Vi kan inte bara nöja oss med att eleverna gör minsta möjliga utan vi behöver utmana eleverna på deras nivå så att de når längre. Detta ger dem rätt förutsättningar att klara av det de ska göra framöver.

För att eleverna ska förstå vad de ska lära sig så presenterar jag inte kunskapskraven när vi startar ett område utan jag använder mig istället av t.ex. frågor som de ska kunna svara på när vi har jobbat klart med området. Sedan bryter vi ned detta under områdets gång och visar på exempel och diskuterar olika nivåer på svar eller texters uppbyggnad för att de ska se hur de olika nivåerna ser ut. Vi har denna planering på vår klassrumsdörr samt att det finns i Google Classroom. Den vänstra planeringen är min som lärare då jag behöver kopplingarna till Lgr 11 och den högra är den som eleverna ser. Här är exempel på två olika områden.

Vill du använda dig av mallen till vänster för att planera, hittar du den här.

För att synliggöra och tydliggöra vad vi ska göra på lektionen använder jag mig av en lektionsstruktur som jag har gjort i Google presentation. Där finns flera av de ”Sju frågorna” med men också en timer så att de ser hur länge vi ska jobba och vad de ska göra.

Formativ bedömning
Formativ bedömning är en viktig del i mitt jobb. Jag försöker, under alla lektioner, hinna se vad eleverna har fått med sig och om de ”är på banan” så vi kan jobba vidare eller om vi behöver stanna upp och gå igenom igen/repetera. Jag ”letar” efter vad eleverna kan inte vad de har gjort. Detta kan ske på olika sätt. Antingen så hör jag elevernas diskussioner när de jobbar kooperativt. Då har jag möjlighet att gå runt och lyssna in och ställa frågor när eleverna jobbar. Annat är att jag kan se i deras jobb de gjort under lektionen. Andra sätt är att använda sig av miniwhiteboards som de får hålla upp med svar eller en exit ticket som de gör när lektionen är slut där de får svara på något som jag vill veta. Genom att jag aktivt har koll på var eleverna befinner sig på för kunskapsnivå kan jag anpassa undervisningens innehåll.

Flera av de saker jag beskrivit ovan har jag lyft separat i flera inlägg på mitt Instagram och där delar jag ofta med mig av hur jag jobbar med mina elever.

jan 17 2016

Handledning och coachning

Posted on by

Fredagen den 8 januari var det min tur att skriva på Skola 365. Det är en blogg om skola där 366 olika personer som har med skolan att göra hjälps åt att skriva ett inlägg under årets alla dagar. Vill du vara med och skriva så hittar du information här. 

Här är mitt inlägg som handlar om hur jag jobbar med handledning och coachning av mina elever i åk 4.

Efter att ha jobba över 25 år i den kommunala skolan i några olika kommuner började jag i augusti 2015 på en friskola i en för mig när det gäller jobb helt ny kommun. Där undervisar jag främst i matematik, no och teknik i åk 4.

Skolan är en 4-9 skola där vi i åk 4 och 5 är lite mellan den ”vanliga” kommunala skolan och hur man jobbar i åk 6-9 på skolan. I åk 4 och 5 så jobbar vi utifrån många grundtankar som skolan har men på ett enklare sätt så att eleverna ska vara vana arbetssättet när de kommer till åk 6.

Mycket är egentligen lika som inom den kommunala skolan men en sak som verkligen skiljer sig åt är att vi varje vecka har personliga handledarsamtal med alla elever. Eftersom vi har ca 20 elever i våra klasser så har jag 4-5 elever varje dag som stannar kvar en timme och har personlig handledning. Detta är också schemalagt på elevernas schema. Jag träffar även ”mina” elever, förutom vid de vanliga lektionerna, varje morgon då vi har en halvtimmes samling där vi går igenom hur dagens schema ser ut för hela klassen, ser på nyheter som vi diskuterar samt går igenom annat som behövs. Jag träffar dem också varje eftermiddag innan skoldagens slut då vi utvärderar och reflekterar samt stämmer av inför morgondagen.

Det personliga handledarsamtalet är ett strukturerat samtal som skFullSizeRendera hjälpa eleverna att utvecklas framåt efter sina förutsättningar. Det är viktigt att jag har positiva förväntningar på mina elever för att de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Vi tittar igenom vilka lärandemål har eleven haft sedan förra samtalet och vilka lärandemål ska eleven jobba vidare med under kommande vecka. Vi går igenom vad eleven ska jobba med för arbetsuppgifter för att nå sina mål. Vi diskuterar hur eleven lär sig bäst och vilka strategier som behövs för att det ska fungera för henne/honom. Under höstterminen, som är elevernas första termin på skolan, har vi ofta haft samma lärandemål för många elever i klassen men arbetsmålen det vill säga hur eleverna ska nå dit kan ha sett olika ut. I vissa ämnen börjar nu eleverna även att ha olika lärandemål då eleverna behöver olika utmaningar. För att eleverna ska kunna se vad de har för lärandemål samt veta vad de ska arbeta med skriver eleverna in det i sin loggbok. För att synliggöra lärandet ännu mera så utgår vi ofta från kunskapsväggen som jag har gjort och har uppsatt i klassrummet.

Jag har läst och tagit till mig en hel del av vad James Nottingham, Dylan Wiliam och John Hattie har skrivit om och försöker ha de tankarna med mig i min planering och undervisning. Bland annat så pekar forskning på att om elever har tydliga mål som är rimliga och utmanande till en viss del så blir eleverna mer motiverade vilket jag också kan se när jag diskuterar målen med eleverna på samtalen.

Jag hinner i lugn och ro prata igenom hur det går för eleven utifrån mål, arbetsuppgifter och lärande vilket är guld värt för mig. Jag har också mycket goda möjligheter att skapa bra relationer med mina elever där de kan känna förtroende och tillit, vilket är för mig väldigt viktigt för att vi ska få det att fungera bra i klassrummet.
Vi hinner även diskutera vad han/hon behöver extra stöd och hjälp med, vad är lätt/svårt, hur fungerar det med kamrater, har hon/han fokuserat på ”rätt” saker med mera. Det kan också vara så att jag behöver göra en extra genomgång om något i matte med en viss elev och det kan jag också få in på den tiden. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt.

IMG_2156

När vi har våra samtal ska vi lärare ha ett coachande förhållningssätt. Det är viktigt att jag möter eleven där den är. Genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor ger jag eleven möjlighet att reflektera och tänka till istället för att ge den tips och svar direkt. Vi har därför bland annat läst Coachning ett verktyg i skolan. Vi personal har också haft träffar då vi diskuterat samt provat olika metoder från boken.

Efter att ha lyssnat och inspirerats av James Nottingham ser vi klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

 

 

okt 31 2015

Synliggöra lärandet i matematikundervisningen

Posted on by

Med James Nottinghams tankar från boken Utmanande undervisningen snurrande i huvudet började jag detta läsår med ny tjänst, ny skola och ny kommun. Som jag skrivit tidigare så har jag ju jobbat mycket med matriser i åk 1-3 och hade också funderingar hur jag skulle fortsätta det jobbet i åk 4 som jag undervisar i nu.

Nu har halva höstterminen gått och var har jag landat? Vi har ju Lgr 11 med alla förmågor, det centrala innehållet och kunskapskraven. Vi har även lärandemål som vi jobbar mot varje vecka. Hur skulle jag då göra detta begripligt för eleverna?

En självklar del blev att utgå från Kunskapsväggen som jag gjorde för några år sedan. 

kunskapsvägg ma eng

För att synliggöra vad det är vi jobbar med just nu har jag valt ut de förmågor och det centrala innehållet från kunskapsväggen.

kunskapsvägg blogg

Det rödmarkerade i molnen är det centrala innehållet vi jobbar med just i detta område.

För att synliggöra varje lärandemål mer har jag valt att göra som jag gjorde förra läsåret, nämligen matriser. Jag har valt att inte ha betygsnivåer utan att synliggöra nästa nivå i lärandet så eleverna vet progressionen. Jag kan också lättare se vilken nivå är gruppen/eleverna på och sedan lägga upp mina genomgångar efter vad som behövs. Jag använder då dem som formativ bedömning. För att det ska bli ännu tydligare så väljer jag att ha exempel med. De flesta exempel är hämtade direkt från det läromedel vi använder (Alfa, från Liber)

 multiplikation huvudräkning

Jag har också funderat runt hur jag skulle göra med de pedagogiska planeringarna. Tidigare har eleverna fått i stort sett samma som den jag gör för min egen del. Jag har dock tagit bort syftet, centrala innehållet och kunskapskravet och bara haft vad de förväntas kunna, hur vi ska jobba med det, hur de ska bli bedömda samt en matris. Efter en hel del läsande och inspiration på nätet om planeringar och tankar runt hur man skriver en planering som är för att eleverna ska förstå har jag valt att göra en annan modell till eleverna denna termin. Jag har valt att att utgå från förmågorna samt en matris som eleverna fyller i när de jobbat klart med steget/kapitlet. Eftersom vi har GAFE så fyller de i matriserna i Google Classroom.

steg 2 förmågor steg 2 matris

Jag ska nu fundera vidare på hur lärandematriser i de andra ämnena jag undervisar i ska se ut, men innan jag börjar med dem ska jag läsa denna bok.

image

Här kan du se några av de planeringar och matriser som  jag har använt i åk 4.

 

 

 

sep 10 2015

Handledning, coachning och lärande

Posted on by

Har sedan det blev klart i våras att jag skulle byta arbetsplats sett fram emot att se hur skolans arbetssätt med bland annat personlig handledning varje vecka skulle funka. Detta är något jag tror mycket på.

Jag har haft en hel del funderingar hur det kommer att fungera med eleverna i åk 4, och hur det kommer att bli för mig som pedagog att ha detta då jag inte har mindre undervisningstid än tidigare. Efter att ha haft välkomstsamtal i två veckor så är vi nu igång med PH-samtal (personlig handledningssamtal). Jag känner redan, efter bara fyra dagar, att det är något jag gillar skarpt. Det ska bli intressant att se vad jag tycker om en månad, ett halvår och till sommaren…….

Att få möjlighet att sitta med en elev i taget, 15 minuter varje vecka, i lugn och ro och bara få gå igenom vad han/hon har för lärandemål och vilka arbetsuppgifter som ska göras är en dröm. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt. Här har jag ett utvecklingsområde att ta att ta tag i så att jag blir ännu bättre på att coacha eleverna på bästa sätt. Vi nyanställda har därför precis börjat att läsa denna bok och det ska bli intressant att diskutera den med andra kollegor sedan.

IMG_2156

 

Det finns mer att läsa på Skolcoacherna och det är också därifrån boken kommer.

Jag kommer också att behöva prioritera min planeringstid mycket bättre så att jag använder den till rätt saker då jag inte har lika mycket tid till det som tidigare. För åk 6 – 9 finns mycket av arbetsmaterialet att hämta färdigt från nätet, men det ser inte riktigt likadant ut för åk 4-5. Alla lärandemål till alla arbetsområden finns och även en del arbetsmaterial i vissa ämnen men vi har också vanliga läromedel. Ser saker som jag kommer att behöva utveckla och jobba med speciellt i matten för att kunna synliggöra lärandet på ett tydligare sätt för eleverna men också förbättra arbetsmaterial som ligger på nätet så att det passar åk 4 ännu bättre. Jag känner att detta kommer att fungera eftersom vi hjälps åt på ett mycket bra sätt i arbetslaget. Vi drar lasset tillsammans. 

Vi har en hel del gemensamt som bland annat lärandemål och förhållningssätt. En sak vi gjorde före skolstart för att ha i klassrummet var vår skylt Lärandezonen som bland annat utgår från det James Nottingham pratade om när vi lyssnade på hans föreläsning. Vi ser klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

Den finns i 12 olika färgsättningar både på svenska och engelska. Om du vill använda någon av dem kan du klicka på bilden av det språk du vill ha.

 

aug 7 2015

Återkoppling, utmaning och reflektion

Posted on by

Ledigheten närmar sig sitt slut och jag ser faktiskt fram att börja igen nästa vecka. Det blir mycket nytt och många nya utmaningar och det är något jag tror att man behöver med jämna mellanrum för att fortsätta att utvecklas. Det blir ny skola, ny kommun, ny skolform och annat arbetssätt. 

Jobbtankarna har börjat lite smått att dra igång och tankar och reflektioner från läsningen av James Nottinghams bok Utmanande undervisning snurrar och försöker landa tillsammans med erfarenheter jag gjort tidigare och utmaningar som komma skall. Att det blev just den boken var för att jag hängde på ett stort gäng pedagoger i Facebookgruppen Det pedagogiska läslyftet #pedaläslyft. Många bra diskussioner som gör att man börjar tänka ännu mer.

Just nu funderar jag mycket kring matriser. En del tycker de är toppen och andra inte. Det råder väldigt delade meningar om det. För min egen del i undervisningen så har jag bara positiva erfarenheter men det beror kanske på hur man använder dem och i vilket syfte.

Jag har jobbat med matriser under många år i åk 1-3, då i samband med pedagogiska planeringar. Att presentera kunskapskraven – vad eleven ska lära i t.ex. matematik i åk 1 kan vara väldigt klurigt. 

När vi jobbade med geometri i matten på våren i åk 1 så jobbade vi med följande kunskapskrav: 

  • Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska med viss anpassning till sammanhanget.

Vad är det eleverna ska kunna och på vilken nivå ska de kunna visa sina kunskaper i åk 1? Detta vet inte eleverna av sig själv så det är ju jag som måste hjälpa dem att tolka och också visa på olika nivåer. 

Vad var det då som jag ville att eleverna skulle kunna när vi jobbat med arbetsområdet?
Följande beskrivning är ur den aktuella pedagogiska planeringen som vi hade till detta område.
När vi är klara med området så förväntas du kunna beskriva likheter och skillnader på trianglar, kvadrater, rektanglar och cirklar, kunna bygga olika figurer med tangram, kunna bygga olika fyrhörningar med hjälp av tangrambitar, kunna bygga rektanglar och kvadrater på ett geobräde samt kunna dra slutsatser när du arbetar med problemlösning.

Den här beskrivningen gör det enklare för mig tillsammans med eleverna. Sedan för att göra det ännu mer konkret med olika nivåer så väljer jag att ha matriser. Dessa matriser ska eleverna förstå och själva kunna göra självbedömningar i och utifrån dem så kan jag väldigt lätt ge återkoppling till eleverna. Lärandemålen blir tydliga och jag kan lättare diskutera med eleven vad och hur ska vi göra för att du ska nå nästa steg. Återkoppling och ska skapa förståelse genom att förtydliga och ha konkreta mål är en av delarna som Nottingham också lyfter i sin bok.

Så här såg elevernas matris ut till området om geometri. Jag har inte sett någon som helst problem i att eleverna jämför sig med varandra. Tvärtom så diskuterar de sina kunskaper med varandra och även ger varandra feedback. Vi går igenom matrisen innan vi börjar jobba med arbetsområdet tillsammans med vad vi ska lära oss sedan fyller de i matrisen när vi jobbat klart. Vi tar då en rad i taget och jag kan visa exempel på olika jobb där de tränat momenten och de kan tänka till hur de tycker att de kan. De går tillbaka och tittar på arbetsblad och annan dokumentation som foton/filmer.

matris ma

När eleverna har fyllt i hur de tycker så fyller jag i hur jag tycker i samma matris. Sedan sätter jag mig med eleven och ger återkoppling. Vi brukar inte lägga så mycket tid på det vi har bedömt på samma sätt utan det intressanta är de rutor där vi tycker olika. Jag kan också lätt se om jag har elever som jag behöver hjälpa ännu mer eller ge ännu mer utmanande uppgifter.

När jag under förra läsåret jobbade i en liten undervisningsgrupp och hade matematik med eleverna i åk 5 fungerade det inte alls att göra på samma sätt som jag jobbat tidigare med mina elever i åk 1-3. De eleverna behövde mycket tätare återkoppling för att bygga deras självkänsla men också för att göra det väldigt tydligt vid varje lektion. Vad var det vi skulle jobba med och vad var det de förväntade sig att få träna på och lära sig? Jag fick istället för att ha matriser som sträckte sig över ett arbetsområde införa ”Lektionens kunskapskrav”. Många lektioner var det nog utmanande att presentera endast en nivå för att de skulle känna att det här kan vi lyckas med.

medelvärde decimaltal medelhastighet

Det blev återkoppling direkt efter att vi jobbat med arbetsuppgiften. Kunde de det som var tänkt eller behövde de träna mera?  Självkänslan ökade för det var tydliga lärandemål och det blev tydligt för dem. Jag kunde också utmana dem på rätt nivå till kommande lektion. En del behövde träna mera på samma nivå och andra behövde svårare utmaningar. Gnistan till lärande tändes och flera av dem som istället brukade ge upp innan de ens börjat för de tyckte att de inte kunde någonting var ivriga och ville lära. De kämpade och gav inte upp!

Sedan gick det att bygga på flera nivåer och även där ha tre nivåer så att de lättare kunde se vad de skulle träna på för att komma upp till nästa nivå.algebra Bild3

En annan del som också var betydande för deras utveckling och lärande var att vi ofta hade gemensamma genomgångar där vi diskuterade begreppen och räknade uppgifter tillsammans. Att alla fick beskriva hur de tänkte och framför allt att de vågade tro på att deras sätt att räkna var ok.

Att jobba med betygsliknande matriser där betyget är i fokus har jag bara gjort ett fåtal gånger och det är också något som Nottigham tar upp att just poäng eller betyg som återkoppling påverkar inlärningen negativ. Jag ser också att matriser liknande de ovan ger så mycket mer. Det är kommentarerna som är de viktiga och de tycker jag man får på ett bra sätt när man har tid att sätta sig med varje elev och återkoppla muntligt. 

Detta är ju något man inte alltid hinner i den utsträckning som man vill så där tycker jag att det ska bli spännande att se hur det kommer att fungera med schemalagda handledarsamtal med varje elev varje vecka som jag kommer att ha med mina elever i åk 4 till hösten. Att vara handledare på det sättet är något som jag känner att jag behöver utveckla ännu mer för att kunna coacha mina elever på ett ännu bättre sätt.

Jag har också funderingar på hur jag ska tydliggöra lärandemålen och även kunna få eleverna att se vilket steg de är på i sin lärandetrappa och vad som behövs för att de ska ta kliv uppåt utifrån det arbetssätt skolan har. Blir det månne matriser här också eller så fortsätter jag jobbet med trappor istället som jag också tycker är ett bra sätt att synliggöra lärandet på. 

Många tankar att ta tag i men det känns som om det blir ett spännande och utvecklande år där jag tror att jag kommer att kliva många steg uppåt på min lärandetrappa.

Alla matriser som jag använt i matte för åk 1-3 hittar du här