Tag Archives: Lära tillsammans

jan 13 2019

Uppstart av vårterminen

Posted on by

Sedan några år tillbaka börjar vi varje ny termin med jobb kring lärande, mindset och hur vi vill att det ska fungera i klassen. Så gjorde vi även denna termin.

Vi inledde med en utvärdering av höstterminen. Den utvärderingen gjorde eleverna anonymt i Google Formulär. Det var frågor som hur tycker du att höstterminen varit, hur det fungerat med arbetsron, i matsalen, hallen och omklädningsrummet. De fick även reflektera över sin egen arbetsinsats i alla ämnen och vad de kan göra för att det ska bli en bra vårtermin för klassen och sig själva.

Eftersom alla svarat helt anonymt tittade vi sedan tillsamman på hur de tyckt. Det är bra att man får tydliga diagram direkt i Google Formulär som man kan titta på.

Utifrån detta jobbade vi vidare med klassens tankar inför vårterminen. Här fick de diskutera i sina lärpar. Vi använder oss ofta av Padlet när de ska redovisa sina tankar. Det är bra att använda Padlet för alla elever har tillgång till att direkt kunna se vad kompisarna tycker. Numera är gratisversionen begränsad till att man kan göra 3 st Padlet. Då kan man göra så att vartefter man gjort klart en Padlet kan man spara den som pdf eller en bild så kan man ta bort den man gjort och starta en ny.

Mycket av deras tankar inför terminen handlar om hur man ska vara för att det ska fungera bra för klassen. Det var även sådant som vi pratade om innan jul. Annat som vi diskuterat mycket kring är att vissa tycker det blir orättvist när vi inte gör helt lika för alla.

Därför hade vi även ett sådant prat tillsamman i början av veckan. Temat var ”Är det rättvist när det är lika för alla?”. Vi diskuterade om alla är lika bra på allt. Hur skulle det vara om alla bara kunde samma saker? Skulle vi kunna allt då? Vad skulle hända med sådant som då ingen kanske skulle kunna? Vi pratade också om våra olikheter och att det är ok att vara olika. Tänk om alla skulle se lika ut och bete sig lika. Mycket tråkigt var allas gemensamma reflektion på det. Vi pedagoger berättade om hur vi försöker se till att alla ska kunna genomföra allt i skolan men att det inte alltid kan ske på samma sätt för alla. Som ett led i detta tittade vi också på några filmer som förklarar bra hur det kan vara att ha olika diagnoser och att det kan skilja mycket mellan vilka styrkor och svårigheter man kan ha från person till person. Vi lyfte också att det kan vara svårt med vissa saker även om man inte har en diagnos och att vi försöker stötta och hjälpas åt för att hitta bra strategier om det uppstår något problem, så att man kan få bra redskap med sig för framtiden. Det blev många bra diskussioner och tankar runt hur det är och fungerar i klassen. Många fick också en större förståelse för varför vi gör på olika sätt eller varför vi lägger upp vår undervisning som vi gör. Eleverna fick också söka efter vilka kända personer de kunde hitta med olika funktionsvarianter. Även detta redovisades i Padlet.

Om du vill använda presentationen kan du ta del av den genom att välja det filformatet du vill jobba i och klicka på bilden som hör till. Instruktioner hur du ska göra står under varje bild.


Google Presentation
Vill du använda den direkt på Google Drive så är det enklaste sättet att du väljer – lägg till på min enhet. När du har fått den på din enhet kan du bara högerklicka på filen och välja kopiera så får du ditt eget dokument.

PowerPoint
Välj ladda ner så får du ditt eget ex att redigera i.

apr 22 2018

Jämförande texter om världsreligionerna

Posted on by

Ännu ett av läsårets ämnesövergripande arbeten börjar bli färdigt. Även detta är uppbyggt utifrån ett språkutvecklande arbetssätt och STL precis som det jag skrev om i tidigare inlägg. Vi har i detta område arbetat med religion där vi fördjupat oss om världsreligionerna och i svenskan har vi byggt upp kunskap om hur man skriver jämförande beskrivande texter för att avsluta med att skriva en jämförande beskrivande text där minst två religioner jämförs. Jag har under arbetets gång delat med mig av det vi gjort på mitt Instagram. Flera har frågat efter planeringen så jag skriver ihop hur vi jobbat utifrån STL-cirkeln här. 

Inspiration och förförståelse är en mycket viktigt del i detta jobb och jag har sett vid flera tillfällen att lägger man inte ner det jobb som behövs här så märks det sedan i elevernas texter. 

För att ta reda på vilken förkunskaper klassen hade använde vi oss av den kooperativa strukturen karusellen men i digital form. Vid varje bord skulle eleverna i gruppen skriva så mycket de visste om den aktuella religionen. De hade en begränsad tid vid varje station. När de kom till en ny religion började de att tillsammans läsa igenom det grupperna innan skrivit och sedan fyllde de på med sådant de visste som inte redan stod. Istället för att skriva på ett stort papper hade vi en Chromebook i varje grupp för att skriva på. För att eleverna inte skulle söka information på internet så använde vi oss av Exam.net och dess provfunktion. På så sätt fick de en bara en tom skrivyta. När de var klara kunde jag spara ner alla dokument direkt på driven så att det är lätt att ta fram vid olika tillfällen för att både titta på vad de skrivit men även att fylla på vart efter vi jobbar på med religionerna. Varje dokument var döpt till religionens namn. Som tidsstöd använde vi Classroomscreen för att eleverna också tydligt skulle se hur mycket tid de hade kvar innan det var dags att byta.

För att alla elever skulle få en bra förförståelse för alla de fem världsreligionerna tittade vi på flera olika filmer. På detta sätt fick vi även med det visuella och det var en bra grund att utgå från i de gemensamma diskussionerna vi hade runt varje film. Vi jämförde även muntligt genom att diskutera likheter och skillnader vid flera olika tillfällen.

När alla eleverna hade en bra grund om religionerna och byggt upp sin förståelse med ord och begrepp jobbade eleverna i expertgrupper där varje expertgrupp fördjupade sig i en av de fem världsreligionerna. Alla grupper hade samma stödstruktur att utgå från så att den fakta de fick gick att jämföra mellan religionerna. Därefter fick experterna dela med sig till de andra elever i hemgruppen och samtidigt fick de lära sig om de andra religionerna genom att lyssna på varandra. Kunskapen som de fick genom detta jobb skulle de använda sig av när de sedan skulle skriva sina jämförande beskrivande texter.

Som slutjobb på detta område skulle eleverna skriva jämförande beskrivande faktatexter om minst två religioner. För att träna på denna typ av texter använde vi oss bland annat av Klara svenskan från Natur&Kultur och en del upplägg därifrån. För att se hur man kan göra började vi med att titta på hur en jämförande beskrivande text är uppbyggd. När vi läst texten tillsammans tittade vi på jämförelseburgaren, som är en stödstruktur som finns med i Klara Svenskan åk 6, och jämförde med texten. Vad passade in var? Vi tittade på inledningen, likheter, skillnader och hur man sammanfattar avslutningen. Alla olika delar färgmarkerades i samma färger som det var på burgaren. Nästa steg var att eleverna fick en annan färdig jämförande text och skulle då med hjälp av samma färger som i övningen innan markera inledning, likheter, skillnader och avslutning. Därefter skulle de skriva i stödord i en egen jämförelseburgare.

Det sista steget i denna fas var att eleverna fick jämföra uttern och bävern utifrån två faktatexter. För att hitta likheter strök de under med grönt och för att hitta skillnader använde de orange. Sedan fick de skriva i likheterna och skillnaderna på en tom jämförelseburgare. Eftersom det var två texter fick de tänka till angående vilken inledning respektive sammanfattande avslutning det skulle ha om de skulle skriva en jämförande beskrivande text.

 

Nu var det dags för eleverna att skriva egna jämförande texter om religionerna. För att eleverna skulle veta vad som skulle vara med gick vi igenom checklistan som sedan skulle användas vid kamratresponsen. Först fick eleverna välja ut vilka religioner som de skulle jämföra och vad för delar inom dessa religioner. De utgick från rubrikerna i stödstrukturerna de hade när de jobbade i expertgrupper. Därefter fick de börja med att fylla i en tom jämförelseburgare. För att kunna fylla i burgaren fick de ta hjälp och fylla på med mer info från bland annat religionsböckerna och en sammanställning över alla religioner som vi hade gjort. I burgaren planerades även inledningen och den sammanfattande avslutningen med hjälp av stödord. Den blev sedan stödet för att producera den egna texten i Google Classroom. 
När eleverna tyckte att deras texter var klara använde de sig av checklistan för att ge sig själva respons och bearbeta sin egen text innan de lämnade in den.

Nu var det dags att publicera elevernas texter på vår Google Sites. När det var gjort så gav eleverna varandra kamratrespons direkt på Siten. Just den digitala responsen är en viktig del i STL. Jag ser att responsen blivit mycket viktigare sedan vi började skriva den digitalt i samband med deras texter än när de skrev på papper. Responsen gavs utifrån vår checklista. Efter att eleverna fått respons bearbetade de sina texter igen. Sista steget var att jag gav dem respons och de bearbetade sina texter ytterligare.


Jag ger eleverna formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av i planeringen i arbetet men också att jag verkligen kommer ihåg att reflektera och analysera när arbetet är klart. 

apr 3 2018

Från kod till text

Posted on by

Det här läsåret fokuserar vi extra på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) i kommunen då vi har en sådan kompetensutveckling tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andraspråk som löper över hela läsåret. Jag går dessutom en utbildning via SKL, Skriva sig till lärande (STL) som också bygger på ett språkutvecklande arbetssätt. Jag har även tidigare jobbat språkutvecklande men har nu fått ännu fler redskap med hjälp av utbildningen i STL.
Det som framförallt är en skillnad är att jag jobbar mer med ämnesövergripande teman då processen tar längre tid med all respons och bearbetning.

Skriva sig till lärande (STL) är en modell/arbetssätt som bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där man använder digitala verktyg. Eleverna publicerar sitt jobb digitalt och även all respons elever och lärare emellan ges digitalt. Genom att man använder den digitala tekniken kan alla elever arbeta på samma sätt genom att man kan använda kompensatoriska hjälpmedel. En forskningsstudie visar också på att likvärdigheten mellan pojkar och flickors resultat ökar samt att skillnaden mellan elevernas resultat i allmänhet minskar.

I klassen jobbar vi mycket med kooperativt lärande så eleverna sitter i grupper med fyra elever i varje grupp där de även har par som de är vana att jobba med.

Ett ämnesövergripande jobb som vi haft den här terminen är ”Från tal till skrift – Från kod till text”. Det är ett ämnesövergripande jobb i svenskan och matematiken.
Uppgiften var att gå från att skriva kod till att skriva en förklarande text utifrån STL-cirkeln.

Första steget i STL-cirkeln är att förankra till Lgr 11. Detta jobb utgår från:

 

Nästa steg i cirkeln är inspiration och förförståelse. Vi började med att i code.orgs projekt – konstnären rita en kvadrat, en triangel samt ett hus (en kvadrat med en triangel som tak). Eleverna jobbade i par och de skulle då programmera pennan att rita dessa former.

Därefter fick ett av paren berätta för det andra paret i gruppen hur de gått tillväga. Paret som lyssnade hade som uppgift att lyssna efter alla ”matteord” de hörde och skriva ner dem. När första paret berättat klart bytte paren roller.

För att fortsätta att bygga upp förförståelsen inför att de skulle skriva sin text gick vi vidare med att prata om vad algoritmer är. Vi tittade på avsnittet ”Vad är en algoritm?” från UR Skolas serie Programmera mera och utifrån det diskuterade vi vad en algoritm kan vara. Eleverna gav förslag på olika sätt att beskriva med hjälp av en algoritm. Vi pratade också om att det är skillnad att ge en instruktion muntligt till en person då man kan hoppa över flera saker som personen förstår av egen erfarenhet och hur viktigt det är att vara exakt och skriva kod i rätt ordning när man programmerar.

Nästa steg var att vi samlade alla ”matteord” som eleverna antecknat när de lyssnade i paren. Vi gick därefter igenom vad alla ord och begrepp betyder för att skapa en bra förförståelse och begreppsordlista att ha med när de själva sedan skulle skriva. Vi benämnde också alla matematikbegrepp på rätt sätt då det i vissa fall var så att eleverna inte använt helt rätt ord när de beskrev. Nu var steget med inspiration och förförståelse avklarat.

Det tredje steget i cirkeln är texttyp och skrivstrategier. Eftersom eleverna skulle skriva en förklarade text repeterade vi hur en förklarande text är uppbyggd och vad den har för struktur. Vi gjorde ett stort jobb i höstas då eleverna skrev en förklarande text om Endogena och Exogena krafter så i detta fall behövde vi inte göra ett lika stort jobb som om vi inte behandlat texttypen tidigare detta läsår. Eleverna fick repetera genom att berätta för varandra i sin hemgrupp om hur en förklarande text är uppbyggd och därefter tittade vi på presentationen som vi använde i höstas för att ytterligare repetera strukturen.

Det fjärde steget i STL-cirkeln är skrivande och formativ återkoppling. Nu var det dags för eleverna att skriva en förklarande text hur man går tillväga när man ska förklara hur man ritar en kvadrat, triangel och ett ”hus” när man programmerar. Innan de började tittade vi på den checklista som skulle användas vid kamratresponsen så att de skulle veta vad kompisarna skulle titta på. När de skrev sin text skulle de använda så många matematiska begrepp som möjligt. Texten skrevs på klassens Google Sites och eleverna jobbade i samma par som de var i när de programmerade. Eftersom jag kan följa elevernas skrivande hela vägen såg jag ganska omgående att det var svårt för dem att få med alla steg när de förklarade och att det lätt blev en text som man gör den när man muntligt instruerar någon. För att ge eleverna bättre förståelse för textens uppbyggnad tittade vi på filmen ”Exact drawing instructions” som finns på YouTube. Det är två barn som ger sin pappa instruktioner hur han ska rita. Efter det diskuterade vi om hur de skulle kunna förbättra sina redan påbörjade texter utifrån de svårigheter som det var för pappan att förstå sina barns beskrivningar.


STL-cirkelns femte steg är publicering. Eftersom eleverna skrivit sina texter på vår Google Sites kom kompisarna lätt åt dem när de skulle läsa och ge respons. Inför responsen gick vi återigen igenom checklistan som de skulle ha som stöd. Eleverna gav sedan respons på två olika texter direkt på Google Sites. De jobbade i samma par som tidigare även när de gav respons. När paren fått respons från två olika par bearbetade de sin text. När de bearbetat texten gav jag respons till dem och paren bearbetade sin text ytterligare.

STL-cirkelns sista steg är bedömning och analys. Jag ger formativ återkoppling kontinuerligt under arbetets gång. Eleverna får sedan skriftlig återkoppling av mig i samband med att de bearbetar sin text. När texten är klar får de återkoppling/bedömning av mig antingen skriftligt eller muntligt. I detta fall gav jag paren muntlig återkoppling. I STL-arbetet använder man en analysmall för att synliggöra alla steg man gör. Där gör man också en analys/reflektion när arbetet är klart för att se hur det gått och vad som blir nästa steg.

I den analysen kunde jag se följande:
DET HÄR FUNGERADE BRA:
Eleverna fick bra förförståelse inför att de skulle skriva då vi hade många olika steg. Eleverna fick även en bra förförståelse genom att de först fick laborera och experimentera. Genom att jobba kollaborativt fick de bra stöttning av varandra samt av klassen när vi tillsammans diskuterade ord och begrepp. Genom att diskutera tillsammans i olika konstellationer fick de berätta med sitt språk hur de gjort. De började med att muntlig berätta och övergick sedan till skrift, och på så sätt hade de hunnit byggt upp ord och begreppsförståelsen.
UTMANINGAR:
Utmaningen för eleverna var att gå från koden till text. Det var svårt att omvandla koden till rätt ord och begrepp. 

 

jan 28 2018

Problemlösning del 1 – Peer Instructions

Posted on by

Hemkommen efter två intensiva dagar på Matematikbiennalen i Karlstad. Mitt fokus dessa två dagar har framförallt varit digitala lärmiljöer i matematiken. Jag försökte att blanda mitt val av föreläsningar så att det skulle bli en bra mix av programmering, digitala verktyg och hur man kan jobba i matematiken utifrån den forskning som finns.

Dessa föreläsningar har gett en hel del nya idéer hur jag kan utveckla undervisningen men inser också många gånger när jag lyssnar, att det är ju så jag till stor del jobbar. Detta gäller både för digitaliseringen i matematiken men också i den vanliga matematikundervisningen. Det har även blivit många väldigt givande samtal och jag har fått nya kontakter.

Ord som nämndes på nästan alla föreläsningar var orkestrering, tinkering och kommunikation. Det får mig att tänka på, hur gör jag i min egen undervisning.

Utifrån det har jag försökt att tydliggöra för mig själv hur jag jobbar med problemlösning med mina elever i åk 5-6. Antingen så inleder vi mattelektionen med en problemlösningsuppgift eller så ägnar vi en hel lektion åt problemlösning. Vi använder ofta problemlösningsuppgifter från vår mattebok Favorit Matematik från Studentlitteratur, Bebras eller så skriver vi egna problem efter STL struktur. Eftersom det är tre olika upplägg väljer jag att dela upp det i tre olika inlägg. Det första kommer att handla om hur jag jobbar med Peer Instructions.

Peer Instructions – ”kamratpåverkan”
Denna metod härstammar från  Harvardprofessorn Eric Mazur och hans undervisning i fysik vid Harvard i början 1990-talet. Mazur funderade över varför så många elever tappar förståelsen när de ska går från det teoretiska till att använda sina kunskaper i verkligheten. Han kämpade med detta och sin egen förmåga som lärare och vid ett tillfälle när eleverna fortfarande inte förstod gjorde han något som han aldrig tidigare gjort i sin lärarkarriär. Han uppmanade sina studenter: ” Why don’t you discuss it with each other?”. På mindre än tre minuter hade studenterna kommit fram till det han hade försökt att förklara i tio minuter och ingen förstod.

Metoden utgår från det flippade klassrummet men jag använder den inte riktigt på det sättet. När vi jobbar med Peer Instructions använder vi oss av Mentimeter, men det finns även andra bra responsverktyg som t.ex. Socrative, Google formulär, Quizlet, Voto, Plickers och Kahoot. Jag använder även Peer Instructions i andra ämnen som svenska och so men då blir det i lite annan form.

Jag använder mig av Peer Instructions på så sätt att jag ställer en fråga antingen utifrån det vi jobbar med och väljer då ett problem ur Favorit matematik eller så blir det ett fristående problem från t.ex. hemsidan Bebras. Det är alltid fyra svarsalternativ som eleverna får. Vi använder oss av EPA-metoden (Enskilt – Par – Alla). Detta blir då som inledning av en mattelektion.

Steg 1 är att eleverna tänker själva först och svarar i Mentimeter. Jag visar inte hur eleverna svarat eller vad som är rätt svar. Det är viktigt att eleverna tänker själva först och inte diskuterar med någon annan. Alla elever svarar anonymt. De som vill använder sig av mini-whiteboards för att rita på när de tänker.

Problem hämtat från Bebras

När alla har svarat sätter sig eleverna i par. De löser då problemet tillsammans. Har de svarat lika i Mentimeter så jämför de om de tänkt på samma sätt när de löst uppgiften. Om de svarat olika så gäller det att övertyga kompisen att det sätt man själv tänkt på är det rätta. När de jobbar med detta steg använder de sig av mini-whiteboards för att rita och skriva på.

Eleverna använder mini-whiteboards både när de svarar enskilt och när de löser uppgiften tillsammans

När alla par är klara svarar alla enskilt en gång till på samma problem i Mentimeter utifrån hur de tänker nu. Även denna gång svarar de anonymt.

Så här svarade eleverna i steg 1 när de hade tänkt själva

Därefter så visar jag hur de svarat i andra omgången och sedan jämför vi med svaren från första omgången. Är det någon skillnad hur de har svarat?

Det här är svaret från omgång 2

Fallgropen kan vara om två som båda svarat fel hamnar i samma par och inte hittar det rätta svaret när de löser uppgiften tillsammans. Då kan det se ut som i exemplet ovan.

Vi kommer sedan till sista steget i EPA – alla. Då jobbar vi efter metoden no-hands genom att jag drar ett namn eller slumpar fram det på datorn. Flera elever får berätta och förklara hur de har tänkt. De berättar då också om det är någon skillnad hur de tänkte första gången då de svarade i Mentimeter och hur de är efter att de löst uppgiften tillsammans med en kompis. Ibland gör vi också så att jag sätter ihop två par till en grupp så att alla par får förklara för någon annan.

Här är exempel med uppgifter hämtade från Favorit Matematik. När jag använder uppgifter därifrån är det nästan uteslutande från pröva-sidorna i Meraboken. Även om flera kanske inte kan lösa den i första skedet på egen hand kan de nästan alltid förstå hur man tänker och göra det när de fått lösa den tillsammans med en kompis. Det är också viktigt för mig vilka par jag sätter ihop så det blir bra diskussioner. 

Uppgiften är från Mera Favorit Matematik 5A

Uppgift från Mera Favorit Matematik 6A

 

 

sep 16 2017

I vår klass

Posted on by

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.

Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.