I vår klass

Posted on

Då var en ny hösttermin igång och vi har redan hunnit gå en månad. Klasskonstellationen är ny för mig (åk 5-6) där jag hade eleverna i åk 6 som femmor förra året i den dåvarande åk 5-6. För att vi ska få de bästa förutsättningarna för att få ett bra år tillsammans startade vi faktiskt redan innan sommarlovet. Då hade vi en förmiddag tillsammans och alla fick i par skriva och berätta om de tycker skolan är viktig och i så fall varför/varför inte. De fick också bland annat berätta om hur de vill att bra lektion ska vara för att de ska kunna lära sig det som förväntas och vad de såg fram emot med klassen till hösten i en Padlet.

Första skoldagen gick vi igenom det de skrev innan sommarlovet och så fick de igen fundera över hur de vill att vi ska ha det tillsammans under läsåret. Vi pratade även om lärandezonen som vårt klassrum är. Denna gjorde jag med inspiration utifrån James Nottinghams föreläsning som jag hade förmånen att lyssna på ht 15.

Eleverna fick sedan i uppgift att de skulle skriva typ vilka trivselregler de vill att klassen ska ha, men när vi sammanställer och i det dagliga arbetet pratar vi mer utifrån vilket förhållningssätt vi ska ha tillsammans i klassen. När vi gjorde den uppgiften använde vi oss av strukturen Karusellen från Kooperativ lärande. Eleverna fick fyra och fyra skriva ner hur de tyckte att vi skulle ha det på ett blädderblockspapper. Alla i gruppen hade samma färg på sina pennor. De roterade sedan runt och fick besöka två andra gruppers papper och fylla på med sina tankar om de redan inte stod där. Det var två sådana här grupper som roterade i klassrummet så sammanlagt fick vi sedan 6 st blädderblockspapper att sammanställa. 

Veckan efter när sammanställningen var klar så tittade vi på det tillsammans. Det här är hur eleverna vill ha det.

Under denna lektion tittade vi också vidare på frågeställningarna Hur gör en elev som lär sig mycket och hur syns det i klassrummet/ Vad gör vi? Även denna gång använde vi oss av Padlet och skrivpar. 

 

Detta sammanställde vi och då såg vi att det var några saker som kom tillbaka flera gånger och även kom upp när vi diskuterade efteråt.

Utifrån detta fortsätter vi arbetet under läsåret. Vi har fått en väldigt bra start tillsammans i klassen. Förhållningssättet har landat och satt sig i de flesta ämnen (jag har dem i ma, sv och so) men det är lite kvar att jobba på i något ämne. En annan nyckelfaktor till den bra starten vi fått tror jag är att jag har höga förväntningar på eleverna och de vet alltid vad som förväntas av dem. Vi jobbar mycket med stöttning och olika typer av stödstrukturer för att synliggöra så att de förstår och ser vad som förväntas men också för att få bra exempel att arbeta efter när de själva sedan ska göra sina jobb.

Handledning och coachning

Posted on

Fredagen den 8 januari var det min tur att skriva på Skola 365. Det är en blogg om skola där 366 olika personer som har med skolan att göra hjälps åt att skriva ett inlägg under årets alla dagar. Vill du vara med och skriva så hittar du information här

Här är mitt inlägg som handlar om hur jag jobbar med handledning och coachning av mina elever i åk 4.

Efter att ha jobba över 25 år i den kommunala skolan i några olika kommuner började jag i augusti 2015 på en friskola i en för mig när det gäller jobb helt ny kommun. Där undervisar jag främst i matematik, no och teknik i åk 4.

Skolan är en 4-9 skola där vi i åk 4 och 5 är lite mellan den ”vanliga” kommunala skolan och hur man jobbar i åk 6-9 på skolan. I åk 4 och 5 så jobbar vi utifrån många grundtankar som skolan har men på ett enklare sätt så att eleverna ska vara vana arbetssättet när de kommer till åk 6.

Mycket är egentligen lika som inom den kommunala skolan men en sak som verkligen skiljer sig åt är att vi varje vecka har personliga handledarsamtal med alla elever. Eftersom vi har ca 20 elever i våra klasser så har jag 4-5 elever varje dag som stannar kvar en timme och har personlig handledning. Detta är också schemalagt på elevernas schema. Jag träffar även ”mina” elever, förutom vid de vanliga lektionerna, varje morgon då vi har en halvtimmes samling där vi går igenom hur dagens schema ser ut för hela klassen, ser på nyheter som vi diskuterar samt går igenom annat som behövs. Jag träffar dem också varje eftermiddag innan skoldagens slut då vi utvärderar och reflekterar samt stämmer av inför morgondagen.

Det personliga handledarsamtalet är ett strukturerat samtal som skFullSizeRendera hjälpa eleverna att utvecklas framåt efter sina förutsättningar. Det är viktigt att jag har positiva förväntningar på mina elever för att de ska kunna utvecklas på bästa sätt. Vi tittar igenom vilka lärandemål har eleven haft sedan förra samtalet och vilka lärandemål ska eleven jobba vidare med under kommande vecka. Vi går igenom vad eleven ska jobba med för arbetsuppgifter för att nå sina mål. Vi diskuterar hur eleven lär sig bäst och vilka strategier som behövs för att det ska fungera för henne/honom. Under höstterminen, som är elevernas första termin på skolan, har vi ofta haft samma lärandemål för många elever i klassen men arbetsmålen det vill säga hur eleverna ska nå dit kan ha sett olika ut. I vissa ämnen börjar nu eleverna även att ha olika lärandemål då eleverna behöver olika utmaningar. För att eleverna ska kunna se vad de har för lärandemål samt veta vad de ska arbeta med skriver eleverna in det i sin loggbok. För att synliggöra lärandet ännu mera så utgår vi ofta från kunskapsväggen som jag har gjort och har uppsatt i klassrummet.

Jag har läst och tagit till mig en hel del av vad James Nottingham, Dylan Wiliam och John Hattie har skrivit om och försöker ha de tankarna med mig i min planering och undervisning. Bland annat så pekar forskning på att om elever har tydliga mål som är rimliga och utmanande till en viss del så blir eleverna mer motiverade vilket jag också kan se när jag diskuterar målen med eleverna på samtalen.

Jag hinner i lugn och ro prata igenom hur det går för eleven utifrån mål, arbetsuppgifter och lärande vilket är guld värt för mig. Jag har också mycket goda möjligheter att skapa bra relationer med mina elever där de kan känna förtroende och tillit, vilket är för mig väldigt viktigt för att vi ska få det att fungera bra i klassrummet.
Vi hinner även diskutera vad han/hon behöver extra stöd och hjälp med, vad är lätt/svårt, hur fungerar det med kamrater, har hon/han fokuserat på ”rätt” saker med mera. Det kan också vara så att jag behöver göra en extra genomgång om något i matte med en viss elev och det kan jag också få in på den tiden. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt.

IMG_2156

När vi har våra samtal ska vi lärare ha ett coachande förhållningssätt. Det är viktigt att jag möter eleven där den är. Genom att lyssna aktivt och ställa öppna frågor ger jag eleven möjlighet att reflektera och tänka till istället för att ge den tips och svar direkt. Vi har därför bland annat läst Coachning ett verktyg i skolan. Vi personal har också haft träffar då vi diskuterat samt provat olika metoder från boken.

Efter att ha lyssnat och inspirerats av James Nottingham ser vi klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

 

 


Handledning, coachning och lärande

Posted on

Har sedan det blev klart i våras att jag skulle byta arbetsplats sett fram emot att se hur skolans arbetssätt med bland annat personlig handledning varje vecka skulle funka. Detta är något jag tror mycket på.

Jag har haft en hel del funderingar hur det kommer att fungera med eleverna i åk 4, och hur det kommer att bli för mig som pedagog att ha detta då jag inte har mindre undervisningstid än tidigare. Efter att ha haft välkomstsamtal i två veckor så är vi nu igång med PH-samtal (personlig handledningssamtal). Jag känner redan, efter bara fyra dagar, att det är något jag gillar skarpt. Det ska bli intressant att se vad jag tycker om en månad, ett halvår och till sommaren…….

Att få möjlighet att sitta med en elev i taget, 15 minuter varje vecka, i lugn och ro och bara få gå igenom vad han/hon har för lärandemål och vilka arbetsuppgifter som ska göras är en dröm. Jag hinner se eleven, lyssna på den och återkoppla ordentligt. Här har jag ett utvecklingsområde att ta att ta tag i så att jag blir ännu bättre på att coacha eleverna på bästa sätt. Vi nyanställda har därför precis börjat att läsa denna bok och det ska bli intressant att diskutera den med andra kollegor sedan.

IMG_2156

 

Det finns mer att läsa på Skolcoacherna och det är också därifrån boken kommer.

Jag kommer också att behöva prioritera min planeringstid mycket bättre så att jag använder den till rätt saker då jag inte har lika mycket tid till det som tidigare. För åk 6 – 9 finns mycket av arbetsmaterialet att hämta färdigt från nätet, men det ser inte riktigt likadant ut för åk 4-5. Alla lärandemål till alla arbetsområden finns och även en del arbetsmaterial i vissa ämnen men vi har också vanliga läromedel. Ser saker som jag kommer att behöva utveckla och jobba med speciellt i matten för att kunna synliggöra lärandet på ett tydligare sätt för eleverna men också förbättra arbetsmaterial som ligger på nätet så att det passar åk 4 ännu bättre. Jag känner att detta kommer att fungera eftersom vi hjälps åt på ett mycket bra sätt i arbetslaget. Vi drar lasset tillsammans. 

Vi har en hel del gemensamt som bland annat lärandemål och förhållningssätt. En sak vi gjorde före skolstart för att ha i klassrummet var vår skylt Lärandezonen som bland annat utgår från det James Nottingham pratade om när vi lyssnade på hans föreläsning. Vi ser klassrummet som en lärandezon där vi lär oss genom att fråga, prova och öva, lyssna på varandra, lära av varandra och lära av våra misstag. Detta är något jag försöker ha med dagligen i arbetet tillsammans med eleverna.

Den finns i 12 olika färgsättningar både på svenska och engelska. Om du vill använda någon av dem kan du klicka på bilden av det språk du vill ha.

 


Webbtillämpningar för lärande

Posted on

Detta är en kopia av inlägget som jag har gjort idag på Läraravtryck.

Jag fortsätter med att reflektera över den digitala lärmiljön i skolan även denna vecka. Håller på med en ny inlämningsuppgift som fått mig att tänka till. Uppgiften denna gång är att titta på olika webbtillämpningar som kan vara av intresse för användning i undervisning och lärande. Vi ska sedan prova olika tillämpningar och se hur dessa kan vara intressanta utifrån ett lärandeperspektiv.

Om man tittar på de rapporter som skrivs om det digitala lärandet så ser man att vi mest använder våra datorer till att skriva på och söka information med. Jag har i alla tider varit ganska snabb på att testa nya digitala verktyg när jag har hittat dem men kanske egentligen inte reflekterat över vad det egentligen gör för lärandet. Om vi ska ska öka den digitala kompetensen samt få en bättre digital lärmiljö tror jag att det är en förutsättning att vi börjar reflektera mer över varför vi använder olika webbtillämpningar men även appar och program utifrån ett lärandeperspektiv.

En del av uppgiften består i att vi ska matcha tillämpningen mot Blooms digitala taxonomi för lärandemål och mot SAMR-modellen. Dessa är inte metoder utan verktyg för reflektion utifrån lärandeperspektivet.

Blooms digitala taxonomi för lärandemål har sex nivåer som går från en lägre nivå på lärande till ett högre.

Den lägsta nivån är längst ner på trappan så man bör sträva efter att komma högre upp i sitt lärande.

Minnas
Kunna hämta relevant fakta och kunskap från minnet.
Kan du minns …?
Var finns …? Vem är …?
Kan du lista fyra …?
Hur skulle du beskriva …?
Hur kan du förklara …?
Vilken av dessa är sann …? falsk …?

Förstå
Kunna förklara, sammanfatta och återberätta med egna ord.
Hitta ett exempel på …
Hur skulle du sammanfatta …?
Vad skulle hända härnäst …?
Hur förklarar du …?
Vilka idéer eller fakta visar …?

Tillämpa
Kunna använda kunskap i nya sammanhang.
Vad skulle hända om …?
Hur kan du förtydliga …?
Varför tror du …?
Vilken strategi skulle du …?
Hur skulle du använda …?

Analysera
Kunna undersöka och bryta ner fakta och information i delar genom att dra slutsatser.
Varför tror du …?
Vilken funktion har….?
Vad skulle hända om…?
Hur kommer det sig att…?
Kan du jämföra …? skillnader …?

Värdera
Kunna presentera och försvara sin åsikt genom att värdera och bedöma fakta.
Vilket är viktigast …?
Finns det en bättre lösning för att …?
Hur kan du försvara …?
Vilka är fördelarna av …? konsekvenser…?
Varför är … av värde?
Vad skulle du välja?
Vad tycker du?

Skapa
Kunna sätta samman delar eller idéer till en ny helhet.
Vad är ett alternativ till … ?
Uppfinn …
Komponera en …
Vad är din teori om …?
Hur kan ni tänka om … ?
Vad kan du designa en … ?

Här är några sidor där du kan hitta olika exempel vad det kan vara för webbtillämpningar, program och appar som passar under de olika nivåerna.

Bloom’s Digital Taxonomy 
Bloom’s quicksheets.pdf
Blooms taxonomi på Pinterest
Blooms taxonomywheel för iPad apps
The modern taxonomy wheel

Vi skulle också matcha mot SAMR-modellen. Det är fyra nivåer.

S och A nivån innebär att man fortsätter att använda samma arbetssätt och gör uppdragen på samma sätt. Skillnaden är att man tar hjälp av den digitala tekniken.

S – Man använder t.ex. datorn att skriva på istället för att skriva med penna eller på skrivmaskin.

A – Man använder  t.ex. kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes och eleverna kan skicka sina texter till varandra eller läraren.

När man är på M och R nivån så ändrar man arbetssätt, uppdrag och innehåll med hjälp av den digitala tekniken.

M – Man använder t.ex. datorn för att samarbeta med varandra i gemensamma dokument.

R – Man använder t.ex. olika verktyg som blogg och Skype för att bli en del av världen utanför klassrummet.

Detta är två bra verktyg att titta på och jämföra det man gör. Sedan finns det självklart det som passar in på flera nivåer. Jag har hittat flera program som kan passa in på alla nivåer. Det beror ju så mycket på hur man använder dem. Man kan också använda dessa verktyg för att fundera på hur man kan utveckla det man redan gör så att man kommer till nästa lärandenivå.

Här är några sidor som beskriver SAMR-modellen på ett bra sätt.

SAMR-modellen, Sollentuna
SAMR-modellen, Pedagog Malmö
Digitala verktyg, SAMR och det saknade steget, Skollyftet
SAMR och Blooms Taxonomy på samma hjul